EU ser över sina upphandlingsdirektiv
En verklighetskontroll av hur EU:s upphandlingsdirektiv ser ut inifrån.
Från offentliga myndigheter till småföretag – de som verkar inom EU:s upphandlingslandskap är de som besitter den mest värdefulla kunskapen om hur det fungerar i praktiken. Med detta i åtanke vände sig Europeiska kommisionen i maj 2025 till över 700 intressenter runt om i Europa för att ställa en enkel men avgörande fråga: Hur väl fungerar upphandlingsdirektiven egentligen?
Undersökningen ger en värdefull inblick i hur reglerna upplevs på fältet, och avslöjar praktiska realiteter som ofta förblir osagda i policydiskussioner. Den fångar upp spänningen mellan ambition och utförande som fortfarande definierar mycket av offentlig upphandling idag.
För dig som jobbar med offentlig upphandling är detta inte bara teoretiskt. Dessa regler formar hur upphandlingar genomförs, hur leverantörer väljs och i slutändan hur värde levereras till allmänheten. Och just nu anser många att ramverket inte är i samklang med verkliga behov.
Enkelhet och flexibilitet känns fortfarande utom räckhåll
EU:s upphandlingsdirektiv skapades för att stödja strategiska mål som rättvisa, transparens och värde. För många yrkesverksamma som arbetar med direktiven ligger fokus på att hålla processen igång. Det innebär att se till att upphandlingar förbereds ordentligt, lämnas in i tid och slutförs enligt reglerna. Det handlar om att hantera varje steg noggrant så att saker håller sig på rätt spår och levererar det som behövs.
Men även om målen är tydliga kan upplevelsen på fältet fortfarande vara utmanande. Nästan hälften av respondenterna (49%) uppgav att de nuvarande reglerna inte har gjort systemet mer flexibelt. Ännu fler (54%) ansåg att processen inte är enklare än tidigare. Trots år av uppdateringar är byråkratin fortfarande en del av de dagliga rutinerna.
Men saker rör sig likväl i rätt riktning. 62% tycker att transparensen har förbättrats. Upphandlingar är enklare att spåra, och processen känns mer synlig från början till slut.
Upphandlare vill se grön innovation
En av EU:s huvudsakliga ambitioner med upphandlingsreformen har varit att styra offentliga utgifter mot grönare, mer socialt ansvarsfulla och innovativa resultat.
Drygt hälften (56 %) av de offentliga myndigheterna säger att reglerna bidrar till att främja miljövänliga inköp och stödjer bättre val, medan 55 % anser att de stödjer sociala mål.
Men om du frågar leverantörerna skiftar budskapet. Medan offentliga myndigheter till stor del ser positiva effekter av reglerna, förmedlar leverantörernas svar en annan verklighet. Många upplever att reglerna har liten verklig inverkan på hur de arbetar. Att direktiven inte leder till hårdare standarder, uppmuntrar innovation eller belönar socialt värde – de lägger bara till ytterligare ett lager av krav.
Europeiska kommissionen själv flaggade att 40 % av de offentliga myndigheterna svarade "vet inte" när de tillfrågades om reglernas inverkan på innovation, ett ovanligt högt antal som tyder på förvirring, eller kanske en brist på koppling mellan policyspråk och operationell tydlighet.
SMB-deltagande och enstaka anbudsgivare
Kanske ett av de tydligaste tecknen på att processer kan förbättras är hur kontrakt tilldelas. 49 % av respondenterna anser att offentliga upphandlingar alltför ofta avgörs enbart baserat på pris. Endast 37 % ser detta som ett tecken på svag upphandlingspraxis. De flesta pekar istället på djupare problem, såsom begränsad tillgång till leverantörer eller marknadsförhållanden som helt enkelt inte stöder sund konkurrens.
Och när det kommer till konkurrens förbättras inte situationen nämnvärt. Omkring en tredjedel av respondenterna anser att det helt enkelt inte finns tillräcklig konkurrens, men det är oklart om situationen förbättras eller inte. Det som oroar många leverantörer är att systemet fortsätter att prioritera det lägsta priset framför allt annat. Denna oro är särskilt stark bland företag och branschgrupper, som känner att andra faktorer, som hållbarhet, leveranskvalitet eller socialt värde, skjuts åt sidan.
Ett annat problem är bristen på anbudsgivare. 29 % av intressenterna säger att andelen upphandlingar med endast en anbudsgivare är för hög. För många är detta en varningssignal. Oavsett om det beror på marknadsstorlek, hur upphandlingar utformas eller hur möjligheter delas, är resultatet detsamma: begränsade alternativ, lite konkurrenstryck och ingen garanti för att det bästa erbjudandet väljs.
Digitala verktyg underlättar upphandlingar
Digitala verktyg börjar göra verklig skillnad. Det är mindre administration att hantera, och saker rör sig lite snabbare. Bland offentliga köpare säger 42 % att digitaliseringen har minskat deras administrativa börda, och 34 % säger att det har bidragit till att påskynda processerna.
Ännu viktigare är att det hjälper köpare att hålla sig på rätt spår. När allt görs på ett ställe, från planering, inlämning, tilldelning, uppföljning av kontrakt och leverantörsrelationer, är det enklare att följa regler och vara konsekvent. Digitala verktyg skapar en tydlig väg, vilket gör det enklare att följa regler, föra register och vara transparent i varje skede.
Det ger också struktur åt det dagliga arbetet. När processer är standardiserade behöver teamen inte uppfinna hjulet varje gång. Det sparar tid och frustration.
Och medan köparna känner av effekterna ser leverantörerna den största skillnaden, enligt EU-konsultationens resultat. 57 % av leverantörerna säger att digitaliseringen har hjälpt till att minska deras pappersarbete, och över hälften säger att det påskyndar processen.
Slutsats
EU:s upphandlingsregelverk byggdes för att tjäna stora mål, som rättvisa, transparens, konkurrens och innovation. Men denna undersökning visar vad som händer när regler möter verkligheten. För många yrkesverksamma känns systemet fortfarande för stelt, för långsamt och för komplicerat. Enkelhet och flexibilitet förblir utom räckhåll, och strategiska ambitioner som grön innovation och leverantörsmångfald går ofta förlorade i processen.
Samtidigt är feedbacken inte enbart negativ. Digitaliseringen gör det dagliga arbetet enklare. Transparensen har förbättrats. Och det finns en delad känsla av att med rätt uppdateringar kan ramverket leverera på sina löften.
Men verklig förbättring kommer från att lyssna på personerna som gör jobbet – de som utformar upphandlingar, hanterar tidslinjer, jämför anbud och ser till att kontrakt löper. Deras budskap är tydligt: gör systemet enklare att använda, mer praktiskt i vardagen och bättre anpassat till de resultat som betyder mest.